Här och nu ...
22 timmar kvar...
Det är overkligt lite tid kvar och jag vet inte vart dom senaste 10 månaderna i Sverige tog vägen ?
Sitter och tittar runt i ett helt nedplockad rum, sakerna är i kartonger och resväskorna är fyllda till bredden. Och allt jag kan tänka på är sista dagen i Californien, mitt alldeles för rena rum, Jordie's "bye bye" och sista blicken på Stina och Melissa innan man vände sig om för att vandra tillbaka i tiden. Med förhoppningar om att allt skulle bli som förut, tankar om att stanna i Sverige, skaffa lägenhet och börja sitt liv. Då man trodde att allt gick att åka tillbaka till. Det funkar aldrig så. Då man helt enkelt slets mellan små stunder av lycka och en gastkramande saknad till det liv man skapat alldels för långt borta. Och ord som sakta skrek i mitt medvetande , ta mig härifrån...
Kanske var allt bara lite för samma som man lämnat det, kanske ville man själv inte samma saker längre, kanske hade man lite för höga förhoppningar att detta ändå var hemma. vem vet ? en sak vet jag iaf, det vart aldrig tillräckligt igen... det är svårare att gå bakåt än framåt helt enkelt. Och vem vill gå baklänges genom livet ?
Men från dom där första stegen ut från Arlanda som bara ville ta dig tillbaka till Cali mer än något annat i världen, så anpassade man sig lite väl bra kanske. USA kom längre och längre bort och accepterandet av här och nu kröp bara närmare. Tills en dag tristessen tog över hand, och man bara visste att inga försök i världen skulle få här och nu att kännas hemma. Inga kompisar, roliga fester, jobb, pengar, små resor eller killar skulle ändra dina känslor om att vilja så mycket mer. Vilja något annat.
tro inte att jag aldrig ville stanna, för det gjorde jag. Mer än något annat önskade jag att bara vilja vara kvar här och nu. Bara vilja samma saker som dom flesta andra i en stad någonstans i Sverige. Kanske försökte jag aldrig tillräckligt ? vem vet. Men innerst inne så vet jag bättre än någon annan. Detta blir aldrig rätt för mig. Inte här och inte nu.
om 22 timmar sitter jag på ett plan igen... Och en del av mig har väntat på den stunden i 10 månader. 
We will always have Cali
Kommer sakna dig Ems!!!!!
