Life
Har nu varit här i över 2 veckor men känns som mycket längre! Snacka om att vara helt isolerad, det är som man inte riktigt lever i verkligheten, någon slags låtsas värld.
Nu är security killen borta i 4 dagar så gissa vem som fick hoppa in. Vet inte riktigt vad jag ska göra om det uppstår något bråk eller så, hade minst sagt hoppats på att få något slags vapen i fickan… haha!
Annars så ser dagarna ganska liknande ut, det finns inte ens klockor på detta ställe. Är väl för att få upp semester känslan lite extra. Lite skrämmande dock hur beroende man är av både internet och sin mobil telefon. Det finns ingen mottagning alls att använda mobil telefonen. Endast längst bort uppe på toppen av golfbanan vilket man inte gärna beger sig. Internet är ganska så begränsat det med. Här om dagen försvann all Connection till internet också. Som sagt skrämmande hur beroende man är. Antar att det blir annorlunda efter 6 månader på ön.
Spelade achery på min lediga dag. Kände mig som Robin Hood för en liten stund. Turneringen sen gick dock inget vidare och jag höll mig från att kasta pilen på domaren i ren ilska när han gav mig ett sånt där äckligt ”du åkte ut” leende.
En sak kan man ju säga, jag har lever just nu i sommar året om, flydde Sverige när vintern kom och nu flydde jag även Sydney när den vintern började. Vinter på lindemans Island är inte ens värt ett V i vinter. Vad kan man säga det är sommar väder helt enkelt. Tur att jag inte är kvar när värmen kommer som dom kallar det. Hög sommar här måste vara en stor utmaning att lyckas andas i.
Man tappar både koll på tid och dag när man lever ute på den här ön. Och varje gång man pratar med någon from ”reality” så slår det en varje gång som en chock att det faktiskt finns ett liv där utanför och att det tydligen står måndag i almanackan. Tidsuppfattningen är lika med noll.
Tittade på Mickans blogg idag och såg att dom redan upplevt Sydney nu. Bara av att titta på bilderna hon lagt upp, skapades det en sån där ”home” feeling. För första gången kände jag att Sydney var hemma, och den där lilla tryggheten som också uppstår, när man känner till allt. Började fundera och drömmde mig bort till tiden i Cali. Efter 9 månader i Cali hade jag absolut samma ”hemma” känsla. Undrar hur länge jag kan kalla Sydney för hemma?
Beer Brand
Efter att halva ön nu har frågat vad min tatuering står för satt jag och bråkade med jeremy om att han borde veta vilket lag det var. Vilket han konstaterade att dom måste vara obetydligt dåliga om han inte kände igen det. Detta slutade i att jag desperat skulle hitta någon som faktiskt kände igen tatueringen.
Efter mycket sökande kommer en brud fram och tittar medan vi sitter ner och snackar och säger med högljudd röst ”I know that tattoo”!! Lite väl högt skriker hon ut detta. I stundens allvar vart jag eld och lågor hoppade upp och tog henne som bevis mot Jeremy medan jag konstaterade att jag hade rätt och han hade fel!! I några underbara sekunder hade jag faktiskt gjort klart att AIK är ett lag alla vet om. I några sekunder…
Alla står nu samlade och tittar på bruden och ber henne förklara vad tatueringen står för. På en sekund försvinner mitt leende och varenda person som står runt oss brister ut i ett kvävande gap skratt. När hon med mycket övertygande röst konstaterar för halva ön att det är ett ”beer brand” ett öl märke som ja tatuerat in på mitt högra ben. Hon är helt säker på att hon drack denna öl på besök i tyskland… Jag slutar berättelsen där. Men jag kan ju säga en sak nu går alla och fråga om jag vill ha en AIK och pekar på ölen, dom har till och med lärt sig att säga det på svenska för att göra saken bättre. Och jag blir lika irriterad varje gång. Bruden som förstörde mitt liv försökte allt göra saken bättre genom att meddela att ”but Em, beer is good”…
För att göra det hela ännu lite värre inte för att det går med ändå.
Ben kom fram och konstaterade att jag bara hade en tatuering på ett fotbollslag eftersom jag gillade att titta på killar i shorts. Efter lite smått motsägande till den kommentaren säger Ben ”off course you don’t know anything about soccer, you’re a blonde swedish girl”
Fördomar or what!!! Fick sen reda på att dom spelat fotbolls match på kvällen men han hade inte frågat mig för han tror på fullaste allvar att jag inte kan gilla att sporta… well what can I say ”I’m a blonde swedish girl” !!!!!!!!!!!!!!!!!!
Grades...
Spelade Tennis igår, I början liknande det allt annat än tennis ingen av oss kunde riktigt spela. Sen Kom Blake in i mitt lag och han kunde spela. Han stod bara där helt avslappnad på samma punkt och bara slog till bollen. Såg så fruktansvärt lätt ut. Jag tror jag behöver lite träning…
Hämtade senare min dator, vandrade upp till the top pool och sökte efter styrkan att kolla mina betyg. Allt jag hade i huvudet var accounting examet som jag visste hade gått hur dåligt som helst. Jag visste att det var 99 procent chans att jag skulle faila, Men det sägs ju att hoppet är det sista som överger människan. Mitt hopp bestod av 1 procent…
Jag hade vetat det länge nu men jag hade valt att blunda för konsekvenserna om jag inte hade fått ett pass. Jag vägrade ta in. Nu såg jag det så tydligt framför mig, flygplanet som landade på arlanda, Vårdbiträde på ålderdomshem eller heltid på förskola och sen värsta mardrömmen, heltid som går över i fast anställning och ett liv i fångenskap, lördagskvällar på mobergs, semester på åland, bröllop i skärgården, gift med en rörmokare, barn innan jag är 27, hund, villa och en volvo. Jag kunde känna hur ett liv i fångenskap hägrade bakom nästa internet sida. Remsan som laddade vart längre och längre, men aldrig har väl internet varit så segt. Sekundrarna gick och hela min hjärna var på väg till flygplatsen redan, medan mitt hjärta skrek NOOOOOO!
Skulle mitt liv ta slut här, hela min dröm gå i tusen miljoner små bitar…
… … … Grades kom upp på sidan, panik artad och med skakande händer bläddrade jag nerråt för att stirra tillbaka på ett PC!!! Accounting – PC !! WHAT THE HELL DOES PC STANDS FOR!!! Poängen stod på noll vilket inte bådade gått. Pass-fail, Pass-fail, pass-fail, Jag svävade mellan himmel och helvete i en lång timme. Tog datorn under armen och sprang hela vägen ner till receptionen. Slängde datorn på disken och stirrade panik artat på Blake som tog några steg bakåt och undrade varför jag såg så scary ut.
Efter att i panik utan att hämtat andan för luft försökt förklara hela händeseförloppet, föll Blake i skratt medan han konstaterade att han inte kunde förstå ett enda ord vad jag precis sagt. Chad som stod precis bredvid rådde mig att hämta andan mellan orden. Vi det här laget skrek jag bara ut ”WHAT DOES PC MEAN” !!!! Blake: Personal convict ? Chad: Personal computer… NO! Fel, fel , fel.
I detta läge passerade Nathan förbi jag rusade fram och grabbade tag i hans arm så han nästan tappade 3 vinflaskor i golvet. Efter att alla tre stått och stirrat in på bilden som visade mina betyg utan att se det minsta klokare ut, konstaterade den super smarta Chad att det måste stå för Pass/credit…! Man kan inte ha en blandning av 2 BETYG!!!!! Vid det här laget var jag sekunder från att bryta ihop. Och undrade i panik ”DIDN’T ANY OF YOU GO TO AN AUSTRALIAN COLLEGE”… no
Efter att dragit hela historien om mitt öde som vårdbiträde i Norrtälje. Och Målat upp varje detalj så levande som möjligt. Så vet jag inte om det var för att dom faktiskt insåg vilket hemskt öde det var eller om jag helt enkelt såg helt förstörd ut som dom tog mig på fullaste allvar. Blake började ringa runt på resorten men kammade noll, ingen visste vad detta stod för. Efter att jag föll ihop med huvudet på receptionsdisken. Ringde Blake nummer byrån, medan Chad gjorde allt han kunde för att dela med sig av att det kanske går att blanda betyg ändå. Blake tog reda på numret till mitt college och gav mig luren. Det tog 5 långa minuter innan personen på andra sidan luren tagit reda på vad PC betyder och konstaterade – You didn’t fail the course…
Glädje tårarna var nära, mina drömmar kom tillbaka och positionen som vårdbiträde i norrtälje försvann med mobergs där borta i ingenstans. Mitt liv var tillbaka och om dom inte tyckte jag var konstig förrut så har jag nog nu nått alla gränser när jag hopp dansade ut i jublande toner ur receptionen. Men hur ska man annars reagera när man varit sekunder från döden…
I passed.
Dance competition
Idag hade vi danstävling på scen för alla gäster. Alla olika avdelningar tävlade mot varandra i receptions teamet var vi 5 stycken som dansa. Sen fick alla gäster rösta på vilka som skulle vinna. Guess who won … ! haha vi var så awesoooome. I think I’m just made to win ! Det var vi och entertainment teamet I finalen. Om vi var bäst!
Annars så känns det som jag varit här i flera veckor, insåg idag att det endast är 5 dagar, så konstigt. Man är liksom helt avskärmad från den övriga världen. Min mobil är verkligen helt död. Och allt man ser är ön, en helt egen värld. Går faktiskt inte att beskriva. Nu jobbar jag natt och det finns absolut inget att göra så jag sitter och svarar på mejl och spelar spel på datorn. Nästa vecka kommer jag dock få jobba på dagarna istället. Har börjat fundera på vad jag ska göra med mina 3 lediga månader efter tiden här, jag vet att jag inte ska planera nåt och att det är en omöjlighet när det gäller mig. Ändå kan jag inte låta bli att tänka på det, har insett att jag har så mycket valmöjligheter ! Och det gör mig bara så fruktansvärt exalterad. Kan ju i princip åka var som helst och jobba i 3 månader. Detta öppnar så himla många dörrar. Se någon annan stad i Australien, eller varför inte någon annan stad i världen ? Kommer Sverige någonsin bli en prioritet igen ?
I’m so not done…
Paradise
I fell asleep and woke up in paradise…
It’s another world, hur ska jag annars beskriva det. Det enda som ligger på ön är club med och det har verkligen allt! Och det är inte det bästa, allt är gratis!!
Resturangen har en helt underbar bufee med olika teman varje dag, vinflaskor är bara gå och ta från hyllan när man känner för det och jag ger mig själv en stor eloge för att inte rört dessert bordet ännu… När det inte är någon av dom stora måltids tiderna på dygnet så är resturangen fylld med snacks, här finns allt!
Finns även en fin resturang där man måste boka bord, här får vi endast äta om man blir inbjuden av en gäst, hur svårt kan det vara!
På club med är inte gäster, gäster. Här ska man äta middag med gästerna vara med i bar games, pool games och tennis turneringar etc. Club med har även något dom kallar för crazy signs, är en dans alla måste lära sig som man helt plötsligt börjar dansa runt poolen mitt bland alla gäster eller på scen på kvällen. Varje kväll är det även dansshower som alla GOs (gracious Organiser) som jag jobbar som är med i. Ikväll är det michel jacksson tema. Har dock inte blivit involverad i det än eftersom det bara är andra dagen. Är alltid olika teman på klädsel till middagarna. Ikväll är det fancy dress och Sen är det fest i nattklubben på ön.
Ön är dessutom stor dom har både bergsklättring och riktiga skogsvandringar runt hela ön. Om man inte vill ligga och sola sig vid poolen.
Alla utflykter här i närheten till bland annat whiteheaven beach, Hamilton Island och snorkla eller dyka i the great barrier reef som kostar över 200 dollar är helt gratis för alla GOs. Detta gäller även alla aktiviteter på ön. Dom har en cirkus activity med som ser sjukt läskigt och roligt ut.
Dessutom är inte mitt riktiga rum ledigt ännu så jag får bo i ett stort dubbel rum som är för gästerna egentligen. Utsikt över hela stranden och havet med balkong.
Finns även en helikopter för guide turer i luften.
If this is a dream, please let me sleep forever…
Airport
Har lagrat massa klader och skolbocker hemma hos Wasantha, packade ner resten i en stor resvaska och en ryggsack. det ar exakt allt jag ager och har! Slangde massa klader och aven skor. Varfor ar det sa himla svart att slanga sant man ager ? Kanske ar det for att varje klanning sitter pa ett minne, good and bad but still memories. Insag att jag faktiskt har nagot starkt minne fran varenda top pch klanning jag ager, slangde en del. Som troligtvis ocksa tog dom minnena med sig ner i soprummet. Vissa saker maste man ha nat som paminner an for att komma ihag.
Karlek vid forsta ogonkastet visste ni att det existerar! det var sa jag kande forsta gangen jag la ogonen pa mina skinnstovlar pa Wedins skor i Stockholm for nagra ar sen, vart totalt kar och lillasyster kopte precis likadana. Jag anvande dom flitigt ar efter ar, till allt! Melissa brukade bli knapp pa mig och starkt motargumentera mot mitt argument att dom faktiskt passar till allt, hon forsokte desperat overatala mig att dom faktiskt inte gick ihop med mjukisbyxor och absolut inte med traningsklader! detta var dock lite av ett omojligt uppdrag att forsoka fa over dom asikterna i min hjarna. Det var mina "goes with everything boots" hade dom pa vag till traning, fest, jobb, storstan och skogsvandringar och tro det eller ej jag jag har till och med sparkat fotboll med dom! kanske inte konstigt att dom nufortiden ar helt oanvandbara, trasiga och utnotta. Anvande dom enda till jag tragiskt nog fick konstatera att dom helt enkelt var oanvandbara aven for mig. detta insag jag redan innan Australien sa jag vet inte hur dom smog med till Sydney! Efter att slangt ner dom i sopsacken igar sa angrade jag mig tvart! too much memories and for stor karlek helt klart. Dom kom inte med mig idag men ligger i sakert forvar hemma hos Wasantha. Daremot undrar jag om min lilla gnaget mjukis kommer ha sitt huvud kvar efter 6 manader hos honom... crossing my fingers!
Lamnade nyckeln pa Belindas bord imorse, det var antagligen det sista jag sag av livet som inneboende hos henne. Och nu ar det just me and my bags again...
Tankte aven medela att jag inte ens vet om jag kommer ha tillgang till internet pa on! detta har jag blivit informerad om och aven att telefon mottagningen kan vara dalig till totalt franvarande. med detta faktum har jag insett att jag kan bli totalt isolerad fran omvarlden i 6 manader! Men I cross my fingers och tror nog att jag iaf ska ha tillgang till intenet now and then... Sa min mejl kommer lasas vi forsta chans! jag forvantar updates from your lifes!
Tror det i princip var allt for denna gangen, forhoppningsvis blir det pa aterseende innan November!
...
B-day, wedding and goodbye
Fick en teckning av Talia idag som det stod hur mycket hon kommer sakna mig på. Det slog ner i mig lite att jag faktiskt flyttar ut.
Nej nu har jag varit väldigt själv centrerad dom senaste dagarna så här kommer 3 osjälviska saker jag borde uppdaterat tidigare!
1. HAPPY BIRTHDAY MY WONDERFUL LILY ! Can't belive you are 6 years old already it's just inzane. Miss you and love you a little bit more for every day. One day we will have secrets in my room again and dancing around to High school musical in the kitchen :)
2. Stannade upp på Facebook igår när jag insåg att jag fått en vän vid namn Linda Holmqvist, en aning frustrerad och förvånad försökte jag komma på hur den personen dykit upp på min vänlista. Innan jag en stund senare insåg att man faktiskt byter efternamn när man gifter sig. Nog sagt om det...
ETT JÄTTE GRATTIS TILL LINDA som gifte sig med Fredrik den 8 onde Maj
Min allra första riktiga kompis här i världen, Tror vi måste känt varann sen vi var 4 år gammla och gick på kyrkans barntimme tillsammans. Vissa kompisar växer man ifrån, går åt olika håll och en dag står man där och undrar hur man någonsin kunnat haft något gemensamt. Linda kommer aldrig bli en av dom det kommer alltid kännas likadant, samtalsämnena kanske förändrats genom åren och "ska vi leka imorgon" är helt klart utbytt mot något annat. Men det spelar ingen roll hur lång tid det går mellan samtalen, it will always feel like yesterday.
Hoppas Fredrik har kommit över förluset på Wii haha!
Btw... tror Linda Holmqvist är AIK are :)
Bye Bye Lemberg...
3. Salina Flyttar till England på Torsdag tillsammans med sin engelska pojkvän, super tråkigt för mig men jätte kul för henne :)
BYE BYE SALINA and congrats on your engagement!
Sydney will miss you !
CLUB MED !
Fick jobbet pa Club med!
Dom ringde idag, aker redan pa torsdag flygresan dit och hem ar redan betald sa det ar helt underbart! Kommer fa gratis boende och mat ute pa Lindemans island plus lon och efter mina 6 manader ar avklarade far jag en gratis semester vecka pa vilken av deras resorter jag vill i varlden. Eftersom jag kommer fa ihop mina timmar under 6 manader sa slipper jag gora 9 manaders industry training. Kommer darfor bli ledig fran November till februari vilket inte ar helt fel. Tankte nu saga att jag kan da komma hem till Sverige och jobba i 3 manader. men jag vet ju sjalv att saker jag planerar aldrig riktigt gar at det hallet jag vill. Sa jag litar inte riktigt pa mig sjalv tillrackligt mycket for att lova en san sak. men jag haller tummarna iaf!!
I'm happy EM !
My New Home...
Arv
Idag var jag och Emelie och strosade runt i Manly igen, åt brunch på Grand Zero och hängde på stranden tills det var dags för mig at börja jobba. Fick även den äran att bli arvtagare för första gången, då Emelie skulle skriva i sina jobb papper och fick frågan vem som skulle få ärva hennes sista lön vid eventuellt dödsfall. Efter alldeles för mycket skratt så blev jag förvandlad från kompis till syster på två sekunder för att pappret inte skulle skrika wierdo ! sen att varken Emelie eller Fabian som blev uppskriven som närmsta anhörig har någon hem adress, eller faktum är att dom inte har någon adress alls då Emelie bor på hostel i några dagar tills lägenhet hittats. Dock så var hon inte lika pigg på att skriva hemlös på adress raderna som jag var.
Imorgon får jag dock svar på min intervju om det blir praktik på en paradis ö eller inte. Eftersom jag och backup planer inte existerar i samma värld så är det ju bara en sak som gäller. I will get it!
Intervjun gick ju faktiskt bra, känner att jag nailed it! Även om jag kom dit i leggins och lyslila linne medan dom 4 andra hade business attire och portfölj. Har dock aldrig blivit så bombarderad med frågor... och en del var riktigt konstiga. Well, den svåraste var dock inte vilket träd jag skulle vara utan om jag är en tävlingsmänniska och hur jag hanterar förluster... ja vad svarar man på den. Jag körde på vad Stina alltid säger "Be yourslef Em, Just not too much..."
Efter det hemska samtalet med student service att jag inte skulle ha en chans mot dom andra i intervjun som kom från the real job. Så tror jag dock iaf att min ilska när hon påpekade att jag nog inte skulle räcka till omvandlades till energi. Och mina stora glädje skutt in i intervju rummet med tre formella manager kommer ta mig till flyget till Lindemans Island och Club Med. because in the end I have something they don't have, I'm EM!
Ledig !
Igår var jag och Emelie nere på stan och även stranden. var länge sedan man kunda känna sand under fötterna, men den konstanta stressen över att man måste hem och plugga ville inte släppa. Vi avslutade dagen med gossip girl och pizza hemma hos mig. Kan det bli bättre !
Idag är ännu en dag vi helt enkelt kan göra vad vi vill. Life is wonderful sometimes. 
Goodbye
Flames to dust
Lovers to friends
Why do all good things come to an end?
Terminen är över, som vi alla längtat. Men med det kommer the hurtful goodbyes...
9 Månader sen jag lämnade Arlanda and everything behind. Åkte till Australien med klara mål och visste precis vad jag skulle göra. Jag skulle studera och komma ut efter 3 år med en bachelor degree i handen, thats it! Jag hade räknat med att träffa nytt folk men jag hade inte räknat med att få så fruktansvärt nära kompisar, Jag hade inte räknat med att träffa två av dom bästa i hela världen!
Det är som dom säger, It's amazing what you can find when you are looking for something else.
Vi satt i skolan igår natt för sista gången, vi kommer inte se varann på 9 månader exakt lika lång tid som vi känt varandra. Gab åkte imorse hon sitter nu på planet mot Fillipinerna och får jag jobbet på måndag så sitter jag på planet till Lindemans Island på torsdag och Emelie stannar i Sydney. Different directions for industry training or what.
Efter att vart varandras verklighet i 3 månaders tid every single day this term. Telefon Samtal som verkade en omöjlighet att få under timmes strecket, fights, tears and laughter.
I guess this is goodbye...
If you leave me now
You'll take away the biggest part of me
Oo, oo, oo, no, baby, please don't go
And if you leave me now
You'll take away the very heart of me
Oo, oo, oo, no, baby, please don't go
Oo, oo, oo, girl, I just want you to stay
Mobergs ?
Ni som inte har satt er fot i Norrtälje eller upplevt Mobergs nattklubb från dess insida undrar nog i detta nu vad jag pratar om, varför jag gemför någon liten stad i Sveriges lantort med new Yorks exklusiva rikemans del. Och höjer Mobergs högre än det självklara valet som stavas östermalm till Sveriges place to be.
Och Vi alla som spenderat en eller två eller... nej jag slutar där... En eller två kvällar på mobergs undrar nog om jag helt har tappat förståndet, När alla vet att gästlistan på mobergs är en tillgång för alla som besitter en dator.
Jag kan lugna er med att säga att jag varken tappat förståndet eller att den australiensiska värmen fått mig att få total sinnesförvirring.
Detta var endast något som började som ett litet skämt men som sedan spårade ur en aning...
Jakes kompis från Harvard var på besök in the city. Har träffat han några gånger tidigare i sommras. Efter en stunds disskuternade får jag reda på att han tänker anlända till Stockholm i slutet på maj. Detta för att deras business ska expanderas och öppna nytt kontor även i Sverige. Detta ska börjas med en välkomst fest för både styrelse och alla anställda som har betydelse. Ett av årets viktigaste händelser. Självklart så ska Sturecompagniet bokas eftersom dom vill vara på stället som har mest "it" factor i Stockholms innerstad. Vid det här laget var jag lite uttråkad och bestämde mig för att upplysa denna stackars människa vad det riktiga innestället ligger..
Efter en lång diskussion där jag tydligt förklarat om Norrtälje, Sverige Manhattan med allt du kan önska dig. Denna rika lilla oas som ligger i utkannten av Sveriges huvudstad. Där pradas skoaffärer löses av med sveriges dyraste villaområden, där kändisarna bygger hus och resande turister aldrig vill missa chansen att knäppa ett kort av Sveriges svar på eiffeltornet i Paris... det exklusiva water tower in Norrtälje.
När jag sedan gick över på Mobergs, Sturecompagniet var ingenting mot denna underbara nattklubb the real "it" place in sweden to be. Vilket alla som var från sverige visste. Nog kan jag vara ganska övertygande när jag går in för det, trodde dock inte riktigt det skulle få dom konsekvenserna som det höll på att få. But I guess I should have known better...
En tid senare får jag samtal från Jake att denna stackars Jason sitter och skäller ut sin organiser för att försökt pracka på honom något skitställe som sturecompagniet när han såklart vill ha det bästa, mobergs! detta är trots allt årets viktigaste business party. Eller ska jag säga stackars organiser... Efter detta ger han sig på sin assistent som absolut måste få tag på ägaren för mobergs. I detta läge har han även mejlat Alex min kompis från Sverige för att jag gav ut mejl adressen då det var meningen att hon skulle visa honom runt när han kom. detta mejl fick många goda skratt och hämtningar efter andan. Alex var dock inte lika road vid tanken på deras min när dom skulle få se mobergs...
Den där stackars assistenten fick nog en del att göra, Jason undrade desperat om det fanns något som kunde göras för att hyra mobergs med så kort varsel, han var ju inte så dum att han inte konstaterade att väntelistan minst måste vara ett år lång. Började även fråga vilken level VIP våningen låg på och hur många pooler det fanns att tillträda... HAHA ! bara blotta tanken på att mobergs VIP area troligtvis är mindre än hans garderob fick mig totalt att bryta ihop av skratt. Som tur var hade jag en telefonledning och Jake emellan oss. Så detta skratt nådde aldrig hans öron. medelade även att Alex is the person to talk to, vilket inte heller vart så där jätte poppis...
När Alex talat mig tillrätta och menade att jag absolut måste ordna upp den här situationen innan dom faktiskt lyckades få tag på mobergs så var det dags att på ett smart sätt lirka mig ur. Min smarta hjärna kom på att helt enkelt säga att Mobergs inte gick att hyra, alldeles för exklusivt för uthyrning. Fick ett kort sms tillbaka som sa...
"Em everything is for rent"
Antar att pengarna aldrig gjort dom besvikna förrut... Så min smarta lösning grusades snart ut i små bitar. Löste dock upp det hela med att förklara att mobergs inte var det bästa stället för business parties. Mobergs var mer exklusivt för efter fester och speciella tema kvällar. Men att Sturecompagniet var the "it" place för uthyrning. Detta tror jag nådde honom ganska bra. Men antar att han fortfarande ser fram emot att besöka Sveriges mest exklusiva stad och dricka champange på Mobergs VIP avdelning. Good luck Alex! glöm inte att ta kort...
Jag undrar dock fortfarande vilka som hade blivit mest förvånade över samtalet med övertalning att lyckas klämma in USAs elit på "uthyrningslistan". Mobergs över förfrågan eller Jasons över responsen. Kanske skulle låtit dom hållas ändå ...
HAHAHAHA
DET EXKLUSIVA VATTENTORNET, NI HAR VÄL INTE MISSAT ATT KNÄPPA ETT KORT MED ER FRAMFÖR... ?
DET ÄR ÖVER NU !
DET ÄR ÖVER NU!
Mitt sista finals ar done, över, finitio, FINNISHED!! Behövde endast en timme av två att avsluta och det var över just like that!
Jag sitter här nu helt totalt utslagen och undrar hur vi kom ut på andra sidan. Vi som trodde att andra terminen skulle bli lättare än den första kan ju bara skratta våran egen dumhet rakt i ansiktet. Att vi i stor envishet naivt påstod att första terminen alltid är värst och att vi gick rakt in i den andra med solsken i sinnet och med tankar om ljusa tider. Den där solen försvan redan efter första veckan och täcktes över av att stort moln, dom sista små strålarna av hopp som lyckade sippra mellan åskmolnen var även dom dödade halvvägs in i terminen.
Minns fortfarande Gabs påstående innan skolstarten "it's like were just swimming" happy happy. Den där simturen gick dock över i något som liknade en nära döden upplevelse och en drunkningsolycka gånger tre. Men vad har man varandra till om inte för att hold eachother up. Vart ju dock illa när vi kom till kanten då alla ramla i samtidigt och andetagen helt enkelt kvävdes av vattnen när vi var stuck at the bottom.
Denna terminen kantades av stress, oräkneliga redbull burkar, dödshot på en lapp från "trevliga" rumskompisar, Falska anklagelser av stöld, mystiska secret parties, Låsta badhus, stress, stress, tårar, breakdowns, kippande efter luft, zombieliknande tillstånd, pengabrist och alldeles för mycket drama på hög nivå... can we breath now ?
Vet inte ens hur jag tog mig igenom halva terminen TOTALT pank, har absolut ingen aning om hur jag lyckade få ihop 215 dollar i veckan under en halv termins tid... Minns fortfarande hur vi satt i CYC kollade ner på pappret med penga summan och insåg att det var mission impossible. But somehow we made it. Antar att jag verkligen levde efter mina alltför använda uttryck "do what you have to do" and "make it happen". Är ju tyvärr dags att betala hyra today och kontot står på noll kronor. well, well har ju iaf 13 timmar på mig HAHA!
Nu ska jag in på jobbintervju till Sydney iaf för industry training. I WANT IT SO BAD! hon ringde mig idag och medelade att jag konkurerar med minst 5 andra som inte är studenter så hon ringde från student service nyss och sa i lite väl allvarlig ton "u really need to STEP UP to have the slightest chance Emelie" I guess I should put on my big EM Charm BUTTON!!!! I WANT THAT JOB! Efter detta allvarliga tonläge konstaterade hon med ännu mer spänd röst "just don't put your Hopes up" Vad trött jag blir på människor ibland. I WILL PUT MY HOPES UP!
anyways ikväll ska jag åka över till Jake och bara vara! Tänker ligga på vid poolen och endast njuta av att inte ha någonting att göra! Har redan beställt sushi som kocken skulle fixa! awesome :) !
Nej nu ska jag ta en dusch och göra mig i ordning för mitt so far livs viktigaste intervju, I can feel the judgement day coming...
En pojke reser till månen
En annan, siktar mot solen
En tredje, kommer aldrig iväg
Han viskar: När natten faller,
och du, känner dig frusen,
då lever, då finns jag här för dig
Det är över nu
Men jag kommer ihåg alla dagar med dig
Dom är över nu
Hör ett bom bom bom som kallar på dig
Det är över nu
Men jag kommer ihåg en helt annan tid
Den är över nu
Det hörs en kall, kall vind som sveper förbi
Här kommer solen
Här kommer en sol som säger:
Aldrig mera regn,
aldrig mera regn
Du får inte
Du får inte knacka på min dörr
Om du inte är beredd att komma in
Du får inte göra om mitt namn
Och börja kalla mig för din
Och du får inte vandra på min väg
Utan att visa mig ditt mål
Och inte stjäla av min godhet
För att fylla upp ditt hål
Och du får inte riva mina murar
Som jag omsorgsfullt har byggt
Om du inte skyddar mina drömmar
Så att jag kan somna tryggt
Och du får inte ha mig som en dröm
När jag vill va din verklighet
Och du får inte säga att du hoppas
Om du inte tror du vet
Men du får ta den tid du behöver
För att förstå vad är det du vill
Du får be en bön att tiden
Du behöver räcker till
Och du får samla dina tankar
Så att två själar kan få ro
Och så att allting som vi lovade
Oss själva, kan få gro
Du får inte andas på min panna
Och inte få mig falla mer
Om du inte sen kan stå för
All den oreda du ger
Och du får inte röra vid mitt hjärta
Som om allt var uppenbart
Men jag önskar inget hellre
Än att du gör allt emot mig snart
What happend ?
What just happend ? ...
Satt ute i cyc i på skolan, skinande solsken och vindstilla. 2 Sekunder senare är det rena stormen och spöregn. Sökte mig innåt till tryggheten.
Skulle börjat plugga BBA igår men föll död ner i sängen när jag anlände hem. Vaknade upp en stund på kvällen pratade med Gab om hur unreal everything is. Sen somnade jag död igen ställde klockan på 6 för att gå upp i tid, När alarmet ringde var jag fortfarande död. Sov vidare till klockan tio, still dead. Tvingade dock mig själv att gå upp. Sitter nu i skolan och väntar på Tripod för att äta lunch. Tro det eller ej, men still dead.
Men det är nog lugnt. Hela mitt betyg står ju bara på spel imorrn och vi ska bara lära oss 10 kapitel vilket består av 400 sidor minst...
Great!
1 to go
Torsdag klockan 12 är vi alla fria. Känns så fruktansvärt långt borta, helt overkligt och en känsla av att det faktiskt inte kommer hända. Kommer inte ihåg känslan av att kunna planera sin fritid, kunna andas in luften eller känna sandstrand under fötterna. Ha tid för tv tittande, träning och att bara vara. Känns som i en helt annan värld ett helt annat universum och ändå, 2 dagar bort...
I helgen åker Gab tillbaka till Fillipinerna, Emelie börjar sin industry training på måndag and still, vi går alla runt som i ett vakuum fattar inte ens att lovet är inom räckhåll.
Kommer inte se skolans innandöme under hela 9 underbara wonderful months without any assignment, tests, presentations or finals!
2 days left in hell - Maybe it's just to good to be true ?
Falling apart
Jag hade inte ens tänkt att nämna det men bara chocken att faktikt inse att vi låg på delad sista plats innan derbyt igår får hela magen att vändas ut och in. Och det har väl inte undgått någon att platsen inte förbätrades efter gårdagens derby. Ibland kan man skatta sig lycklig att man inte behöver närvara mitt i händelsernas centrum.
Just nu vill jag bara gräva ner mig under marken och aldrig någonsin komma fram igen, springa det snabbaste jag kan så långt bort jag kan komma tills jag ligger så utpumpad på marken att allt annat tynar bort.
Man kämpar hela jävla terminen, slänger bort allt som kallas liv på skola och jobb för att överleva en vecka i taget. Man kämpar med assignments och presentationer och är tvungen att hålla sig vaken i 54 TIMMAR UTAN SÖMN ! och tro mig det finns inget val tiden räcker inte! bara för att sedan behöva oroa sig för ett fail. THATS IT!! or what... hela terminen allt förgäves varenda litet vaket ögonblick, varenda liten dollar, varenda plågsam sekund bortslängt på två ynka timmar... Inte visste jag att Final exams kunde förstöra ditt liv!
Jag vet att jag har mig själv att skylla, Jag skulle fokuserat bättre innan examet, fokuserat bättre på pluggandet! Utnyttjat tiden ännu bättre sugit åt mig varenda liten sekund och programmerat vartenda liten term i huvudet. Kopplat bort precis allt annat. In the end it's all up to you.
sömn
Tripod försökte tvinga mig att ta en liten nap på soffan i skolan, men vem hinner sånt när man har final exam i accounting imrgon bitti, som man absolut inte förstår någonting av. Quizzen är iaf gjorda och rapporten lite halvklar... Känner på mig att det kommer minst bli en 48 timmar i sträck utan sömn...
Let it be
And when the broken hearted people living in the world agree,
there will be an answer, let it be.
