My life in Australia

Dålig uppdatering, I know...

Har inte vart hemma så mycket, Har mest hängt hos Jake. Var även inne i Sydney en sväng hälsade på Salina i sin uppenbarligen inköpta trea. Som mer liknade ett hotel med både bastu, utomhus pool, bubbel pool, gym och bibliotek. Receptionist som jobbade 24 timmar om dygnet om det kändes som jag åkt på semester... Hon flyttar dock ut därififrån om 2 veckor då hon ska hyra lägenhet med sin pojkvän mitt inne i Sydney. Men ska fortfarande behålla denna och hyra ut den. Om bara min skola hade legat lite närmare hade jag lätt hyrt rum där. Paradise. Kanske till i Maj då om jag stannar i Sydney. Hur kommer det sig att alla människor jag träffar är så sjukt rika, är det bara jag som inte har ett fullt credit kort och faktiskt vet vad jobb är... GAH!

Sen så kan jag inte hålla mig längre jag är så SJUKT ARG!!! har inte vetat vart jag ska ta vägen dom senaste timmarna! Och jag kan egentligen inte ens förstå varför jag är arg... Allt börjar och slutar med mina final exams result.

Efter att lite ilsket för tredje gången idag fortfarande inte fått några resultat som skulle kommit upp för två dagar sen. Så kan jag helt klart konstatera att min nervositet för att inte klara data examen har en god anledning. Efter lite små irreterat lämnat över datorn till Jake så tog det nog exakt en minut innan jag hör "hey Em they are right here". En minut tog det för honom vad jag har försökt få fram i 2 dagar utan resultat...

Om jag fick en nervös klump i magen, halv sprang lite desperat fram till datorn. jake flög undan i stolen utan att jag knapt märkte det i min framfart. Det första jag ser är dataexamet som lyser tillbaka på mig... pass... PASS! det tar några sekunder och evighets minuter innan jag slutat stirra och kan konstatera att jag klarade kursen! vilket inte bara betyder att jag slipper göra om den utan att jag faktiskt kan fortsätta nästa termin. Jag slipper packa mina väskor och flyga hem till Sverige igen!! vilket hade blivit utfallet om jag inte klarat något. Jag bara flög upp hur stolen i ett glädje tjut och började hoppa runt i glädje. Denna glädje vart dock kortvarig...

Efter att ha lugnat ner mig lite, åergick jag för att titta på mina andra betyg. Jag sitter nog och stirrar in i skärmen till något som kändes som timmar. Först var jag i chocktillstånd bara satt där. Sen vart jag fruktansvärt jävla arg.

Visst hade jag klarat alla kurser och lite mer än så. Men inte ett enda D! Inte ens i kurserna som det gått riktigt bra i Jag bara såg alla jävla redbull och energi piller framför mig. Vakna nätter och ett inlåst liv, avstängd från den övriga världen under tre månader. Och inget jävla D ! Logiken säger att jag borde vara överlycklig för att ha klarat hela terminen. Jag vet att det är vad jag borde känna, lättnad, lycka. But NO! Jag är så fruktansvärt arg och besviken på mig själv. Känns som att jag kommit trea i en tävling och vinnaren hånskrattar mig rakt upp i ansiktet. I'm not the best! And it fucking hurts!

Efter att Jake sagt orden "thats okey" brast det. Jag stod och skrek ut min ilska över hur fan inte ett enda D kan vara okey!! hur han ens kan påstå en sån sak. Sen hets åt jag upp hela choklad förrådet i skafferiet innan jag övergick till pizza. Efter Jakes hopplösa försök att lugna ner mig och övertyga mig om att detta faktiskt var bra, så vart det bara värre och värre för varje ord han sa. Till slut drog han ut mig på tennis banan satte ett racket i handen och en boll i den andra. Sen stod jag där sköt bollar rakt in i stängslet tills armarna krampade och jag knappt kunde lyfta ett finger.

Nu sitter jag på golvet i mitt rum och känner mig lite lugnare. Ilskan har gått över men jag kan knappt vänta på nästa termin. Jag vill bara börja på en gång så jag kan få mina D! En sak är säker I hate credits!