Avsked

Det sägs att du inte vet vad du har innan det är borta, jag antar att det är sant.

Jag visste hur svårt det kommer bli att säga goodbye till Gab och Emelie det har jag alltid vetat. Words are not enough. Man räknar bara inte med alla andra, dom där människorna som bara funnits där och gjort ens liv i Sydney underbart på sitt egna vis. Dom där människorna som blivit en del av ens vardag utan att man riktigt lagt märke till det. Ska jag vara helt ärlig visste jag inte att jag hade så många människor att säga hej då till. Och inte att det skulle bli så svårt. Det är så tydligt nu, så fruktansvärt tydligt. jag säger goodbye till ett helt liv, en hel värld. My world.


Första avskeds middagen på onsdag och hela mitt medvetande skriker i motvilja. Jag hatar att säga goodbye, I hate it. Jag vet inte hur man gör.


well we know i'm going away
and how i wish - i wish it weren't so
so take this wine and drink with me
let's delay our misery


save tonight and fight the break of dawn
come tomorrow - tomorrow i'll be gone
save tonight and fight the break of dawn
come tomorrow - tomorrow i'll be gone


it ain't easy to say goodbye


tomorrow comes to take me away
i wish that i - that i could stay
but you know i've got to go
and Lord i wish it wasn't so


save tonight and fight the break of dawn
come tomorrow - tomorrow i'll be gone


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0