Crazy night

Vet inte hur det gick till men på något sätt blev jag klar med mitt assignment...

Igår var det helt galet mycket att göra på Unipackers, min chef har blivit sparkad och hon som brukar ha hand om kvällen istället var sjuk. Min general manager var där men inte så närvarande. Precis alla trodde att det var jag som fått ansvaret och kom springande med alla möjliga problem och frågor. Även efter att jag konstaterat att jag inte var ansvarig och dom fortfarande tittade på mig efter svar så fanns det inte så mycket annat att göra än att ta tag i situationen. När till och med bar managern ville ha godkännande och lösning på uppstående problem så vart det bara att tänka snabbt för att rädda kvällen. Det hjälpte ju inte att det var den mest händelserika kvällen på mycket länge. Efter att sprungit fram och tillbaka i några timmar mellan DJs, barerna och securitas, delat ut drink kort till höger och vänster, hunnit med en anställnings intervju och insamlad database, delat ut betalning till promoters och disskuterat promotion, minglat runt i något som måste vara speedad fart, löst problem vid ingången och en halvt panik artad bar manager som mitt i allt var i ett panik artat tillstånd då han stod handlingsförlamad utan lösning var kvällen över och jag kunde sitta ner i några sekunder. Efter att ha vart tvungen att fatta lite väl snabba avgörande beslut under kvällen och en oförmåga att riktigt hinna tänka igenom dom då pressen och stressen var alldeles för stor så dök min managern för hela klubben upp efter att stället nästan var tomt och klockan stod på senare än jag tänkt. Han stod och disskuterade med bar managern och jag insåg snabbt att han bar managern uppdaterade om kvällens alla händelser och alla ogenomtänkta beslut jag valt att ta istället för att bara låta saker vara då jag aldrig blivit tilldelad ansvaret... Men helt ärligt vad skulle jag gjort då?

Efter att han kallat in mig på sitt kontor insåg jag att jag kunde ligga riktigt illa till...

Tankar om att bli en av alla andra sparkad personal den senaste veckan vände ganska snabbt när han visade sig vara evigt tacksam och tydligen en aning mållös när han bad mig om ursäkt för att bara lämnat allt och konstaterade att jag gjort ett briljant jobb och räddat kvällen. För en stund trodde jag att han ville krama mig när jag kunde pusta ut och smita ut från kontoret mot min underbara säng.

Jag antar att jag precis fick uppleva hur det är att vara ansvarig over everything, hade ju känts lite bättre om man helt enkelt fått vara förberedd. Tror inte mitt jobb är i fara någonstans iaf...

Har dock bara 3 veckor kvar sen är mitt internship over.  

Nu ska jag skicka in mitt assignment sen ska jag gå och jobba för Fairfax.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0